Att finns ro mitt i kaoset

Hon satt djupt insjunken i boken. På omslaget fanns en bild av två kupade händer och mellan händerna en text ”The style of fashion”. Runt om henne rörde sig människor i all hast, cyklister sicksackade mellan människorna och en och annan bil ville förbi.  Människor pratade högljutt, cyklisternas däck gav ifrån sig ett rasslande ljud när de susade förbi och bilarna brummade högt.

Hon verkade dock oberörd. Hon lyfte aldrig huvudet för att se sig vad det var för ljud. Hon rörde sig inte förutom när hon sakta vände blad.

Jag satt och stirrade på henne, förvånad över hur hon kunde finna ett sådant fokus och lugn i allt myller. Jag satt bara någon meter ifrån henne, mitt huvud var vänt mot henne under en lång stund medans jag analyserade henne. Inte ens det brydde hon sig om.

Hur kunde hon vara så avslappnad, hur fann hon ro i allt kaos? Plötsligt vaknade jag till av att H. stod framför mig. Han höll lätt i sin rostiga gamla gröna cykel. Det var längesen den kunde räknas som bra, nu funkade inte växlarna, den var fast i trean så varje backe var en stor utmaning. Han satte sig ner bredvid mig utan ett ljud, slöt ögonen och andades.

Jag tittade nyfiket på honom, även han såg helt rofylld och avslappnad ut. Jag log för mig själv, det här var något nytt. Själv kan jag bara finna ro i tystnaden. Min nyfikenhet väcktes och en utmaning påbörjades – jag ska försöka lära mig att finna ro mitt i allt kaos.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *